Gästgiveriet

The Guesthouse

Bild: Stefan Gustavsson

Hitta hit


GPS
WGS84: N 56° 46.9818', E 12° 49.8806'
Decimal: 56.783, 12.8313

KVIBILLE GÄSTGIVERI                                
Gästgiveriet har anor från drottning Kristinas tid på 1600-talet, men är troligen mycket äldre än så. Då Kvibille redan på dansktiden tjänade som rätter tingsstad i södra Hallands domsaga och var centralort för ett stort område samt punkt för resande norr och söderut, var det här man stannade och bytte hästar, fick sig ett mål mat och en sup eller två och kunde övernatta. Gästgiveriet blev även omskrivet som ett av landets bästa!
 
I gamla tidtabeller kan man se att det gick skjutsar till Halmstad, Nissaryd i Småland och Mårdaklev i Västergötland. Man kunde resa till Göteborg på 15 timmar om allt gick vägen. Den norska posten passerade fyra gånger i veckan. En stallbyggnad för hästbyte var placerad ungefär där macken står idag.
 
Förr i tiden ingick en handelsbod och ett större jordbruk i verksamheten, man hade också ett litet brännvinsbränneri. Men hur mycket man än försökte, så kunde man inte framställa så mycket brännvin som det gick åt. Gästgivareparet Holm slog an tonen för brännvinsförsäljningen som slog alla rekord under familjen Sjögrens ledning 1906 då man sålde 25.000 liter i en by som bestod av sju gårdar! Tur att många resenärer hjälpte till med inmundigandet.  

Vad gäller krogrelaterade tilltag så fanns det en piga i mitten på 1800-talet som hörde mystiska ljud varje natt vid 12-tiden från sin kammare i form av jämmer och gnäll. Hon brukade säga att det måste vara en människa begravd i huset, men ingen trodde henne. Men det skulle visa sig vara sant.
När man 1974 skulle gräva för en tillbyggnad hittades det 200 år gamla skelettet från en man. I den dåvarande krogstugans golv fanns nämligen en fallucka, där man kastat ned obekväma eller bråkiga personer, för att de skulle lugna ned sig. Den avlidne visade sig vara en guldsmed på genomresa, som rånats och kastats ned. Falluckorna fungerade tydligen bra även när man ville bli av med någon för gott!


Man kan väl säga att dåtidens gästgiverier tjänade många syften på en och samma gång. De var utskänkningsställe för förbipasserande och en central mötesplats i byn. Gästgivarelängden i Kvibille är gedigen; den sträcker sig ända tillbaka till 1645, då Zanna och Hans Nilson drev verksamheten, och kan räkna ända fram till dags datum då den gamla traditionen drivs vidare av Anders och Marika Emanuelsson. Före Anders och Marika drev Siv och Lars Bengtsson gästgiveriet i 59 år.

Under 1870-talet blev Gästis, som det kallas i folkmun, ett kärt utflyktsmål för Halmstadsbor, inte minst under vintrarna när man ordnande slädpartier dit, i facklors sken.
När C A Sjögren blivit gästgivare i Kvibille vid 1900-talets början anordnade han stora aktioner på platsen. Han såg även till att man under middagsrasten kunde köpa mat och deltagarna blev bjudna på så mycket sprit och öl som de orkade dricka.
Efter det gick aktionen bättre, och förmodligen var det åtskilliga som inte visste riktigt vad de hade ropat in.


 Anekdot:
År 1877 förekom ett marknadsgräl i Kvibille, varvid skjutvapen kom till användning. Anders Henrick Kristiansson i Ahlered – en mångbetrodd kommunalman i Asige, hade gått till Kvibille för att sälja oxar. I fyllan och villan hade han lossat några revolverskott, varav ett träffat bokhållaren på Gästgiveriet B. S. Ledel i tinningen. I ett intyg berättar lasarettsläkaren i Halmstad Dr. Lindh om operationen:

”Den sjuke bragtes i kloroformnarkos, varefter hudsåret utvidgades så att lillfingret kunde införas genom det nästan runda hålet i benet. I botten av detta hål förefunnos några benskärvor som tycktes vara mera intryckta mot hjernan i sårets övre del än i dess nedre, och vilke med elevatorium avlägsnades. Någon hjärnmassa utrann icke och ej heller observerades något genomträngande hål i hårda hjärnhinnan. Såret desinficerades med 5-procentig karbolsyrelösning och förbands antiseptiskt.”

Dr. Lindh utgick ifrån att kulan kvarstannat inom hjärnskålen med ty åtföljande framtida men. Ledel utskrevs efter åtta veckors lasarettsvistelse. I ersättning krävde han färd till lasarettet 2.50 kr. Lasarettsräkning 27 kr. Förlorad lön under 44 dagar 48:40 kr. Sveda och värk 500 kr. Ersättning med 800 kr för den tid han ej kunnat förtjäna något, nedsatt arbetsförmåga 200 kr årligen. Rätten dömde Kristiansson till fyra års fängelse för skottet mot Ledel samt att ersätta honom med 800 kr därutöver skulle han till den 23-årige Ledel årligen utge 400 kr motsvarande hans dåvarande lön.

B.S. Ledel överlevde och flyttade till Norge i september 1879
Konsumentprisindex 1877-2016, 100 Kr = ca 5500:-
Löneindex 1877-2016, 100 Kr = ca 100.000:- 
Tips: Ta inte med revolvern till Kvibille!

THE GUESTHOUSE
The guesthouse dates back to Queen Kristina's time in the 17th century, but is probably much older than that. Even during the Danish period Kvibille served as court town, and was a center for travellers north and south. This is where people stopped and exchanged horses, had a meal and a drink or two and could spend the night. The guesthouse was also mentioned as one of the best in the country!
In the past, a shop and a farm was included in the business, but there was also a small distillery. 
Regarding drinking activities, there was a maid in the mid 19th century who heard mysterious sounds every night at 12 o'clock from her bedchamber. She used to say that there must be a man buried in the house, but nobody believed her. But it would turn out to be true, though. When they had to dig for an extension in 1974, a 200-year-old male skeleton was found. In the floor of the previous pub there was a trap door, where they used to dump uncomfortable people so that they could calm down. The deceased was a goldsmith on transit- robbed and thrown down. The trap door apparently worked well even when you wanted to get rid of someone for good!


One can say that the inns of the past served several purposes simultaneously. 
They were a place for refreshments for passers-by and a central meeting place in the village. 
The guesthouse length in Kvibille is solid; it stretches back to 1645, when Zanna and Hans Nilson ran the business, and can recount on until today when the old tradition is still run by Anders and Marika Emanuelsson. Siv and Lars Bengtsson managed the guesthouse for 59(!) years, before handing over the keys and the responsibility of this local heritage to Anders and Marika in 2012.

During the 1870s, Gästis, as it is locally called, became a popular retreat for residents in Halmstad, especially during winter when arranging trips by horse and sledge there, in torchlight.

When C A Sjögren became the innkeeper in Kvibille at the beginning of the 20th century, he organized major auctions on the site. He also made sure that you could buy food during the event and the participants were invited to drink as much alcohol and beer as they possibly could.
After that, the auction went better, and there were probably many who did not fully comprehend what they had bought.



KULTURARVET I KVIBILLE